Piranha 3DD

Oh, nej. Ännu en oseriös film. Detta är uppföljaren till nyversionen av "Piranha" som kom för ett par år sedan (den var ändå ganska hyfsad...) Det är tyvärr inte denna uppföljare. Nu tar sig de blodtörstiga pirayorna in i en nöjespark, ett vattenland, och det hela slutar i ett blodbad.
David Hasselhoff från "Baywatch" är med (som sig själv) i några scener, det säger väl det mesta om denna film.
Regissören heter John Gulager och han slog igenom i tv-dokumentärserien "Project Greenlight 3" där han fick göra sin första riktiga skräckfilm "Feast" Han verkar gilla lite skruvade skräckhistorier, gärna åt det överdrivna komiska hållet. Personligen tycker jag att det helt dödar spänningen.
Om du gillar skräckkomedier (som inte är särskilt roliga eller läskiga) så kanske Piranha 3DD kan vara något för dig.
Betyg: 2 av 5

Babycall

Noomi Rapace har huvudrollen i denna norska drama/skräckfilm. Hon har tillsammans med sin lille son flytt undan sin våldsamme make. Hon flyttar in i en lägenhet i ett stort ghettoliknande hyreshus i Norge.
Snart börjar mystiska saker hända och hon vet inte vad som är verklighet och vad som är fantasi. Hon hör ett barns röst i en babymonitor hon skaffat. Fast det är inte hennes sons röst utan en annan pojkes. Det låter som han dödas. Men händer det verkligen?
Mer skumma saker inträffar. I närheten av bostadsområdet finns t.ex. en sjö som hon besöker, men nästa gång hon kommer dit finns där istället en parkeringsplats där sjön förut fanns. Håller hon på att bli galen, eller är det något övernaturligt som händer?
Första halvan av filmen följde jag med ett visst intresse, men filmen blir till slut långtråkig och rörig. Det är definitivt mer drama än skräck. 
Rapace spelar som vanligt bra och hon ser väldigt skör och ömtålig ut när hon försöker förstå vad som händer henne. Det kommer en twist på slutet som lyfter filmen, men då är det lite försent för vägen fram tills dess har varit för sövande.
Betyg: 2 av 5

Brake

Kan en thriller där en man ligger i bagageluckan på en bil hela filmen verkligen bli spännande? Svaret är...ja.
En man som är någon slags agent för regeringen vaknar upp inlåst i bagageluckan på en bil. Hans kidnappare kör vårdslöst omkring och verkar vilja att han ska avslöja en speciell kod. Han vägrar och kidnapparnas övertalningsförsök blir allt farligare. Bland annat så hotar dom med att mannens fru ska råka illa ut. Kommer mannen till slut att ge med sig och avslöja koden? Det får du se själv när du kollar in "Brake."
Detta är en lågbudgetfilm i genren "contained thriller" dvs att hela filmen utspelar sig på en enda plats (i detta fall i bakluckan på en bil) Det har ju kommit en del sådana filmer på senare år. (t.ex. "Buried") Varför gör dom filmer på detta vis? För att det är billigt, enormt billigt. Och har man ett vasst manus med många överraskningar i så funkar det förvånansvärt bra. "Brake" är definitivt ett lyckat exempel. Betyg: 3½ av 5

The Woman In Black

Daniel Radcliffe (killen som var Harry Potter) spelar en advokat som måste åka och fixa pappersarbetet hos en av firmas döda klienter, en gammal dam, Mrs Drablow. Hennes gamla kråkslott kan bara nås genom att vänta ut tidvattnet eftersom vägen dit ofta ligger under vatten.
Snart märker han att byns invånare verkar livrädda för den gamla damen, trots att hon inte är i livet längre. När han börjar rota runt i det gamla huset kommer han snart den läskiga sanningen på spåren.
Den här filmen fullkomligt dryper av kuslig atmosfär, och känns som en riktigt klassisk skräckfilm.
Filmen bygger på en bok med samma namn av Susan Hill. Berättelsen har också spelats på otaliga teaterscener genom åren. I filmen har slutet ändrats lite jämfört med orginalet, men det funkar ändå bra.
Inget för dig som gillar snabba klipp och blodiga filmer typ "Hostel", men om du gillar långsamma, gammaldags spökfilmer så måste du definitivt se "The Woman In Black"
Betyg: 4 av 5

Trollhunter

Det här är en norsk skräck/äventyr/komedi om ett gäng studenter som undersöker mystiska dödsfall, Efter att ha följt efter en jägare så visar det sig att han är en trolljägare. Just det, det handlar om stora klumpiga och farliga troll. Tron på troll är ju djupt rotad i den skandinaviska folktron.
Filmen är gjord som en dokumentärfilm med skakig handkamera (som "Blair Witch Project") och som om det inte vore avskräckande nog så är filmen inte seriöst gjord. Jag avskyr när man gör filmer på ett oseriöst sätt (det kallas tydligen för en mockumentary)
Ok, men nu till pudelns kärna. Trollen. Ser dom bra ut. Svaret är: Ja. Filmens "money shots" på trollen är riktigt bra gjorda. Det är dessa sekvenser som räddar filmen.
Trollhunter är inte särskilt spännande och inte heller rolig, men tack och lov, filmen levererar på det viktigaste planet i denna typ av filmer; specialeffekterna är nämligen utmärkta.
Betyg: 3 av 5

The New Daughter

Kevin Coster spelar en ensamstående pappa som flyttar ut på landet tillsammans med sina två barn. Ett av barnen är en trotsig tonårdotter som inte alls gillar läget. Snart upptäcker de en märklig kulle i närheten av huset. Dottern börjar snart spendera det mesta av sin tid i närheten av den mystiska kullen. När hennes personlighet börjar förändras så vet inte pappan om det bara handlar om puberteten eller något mer övernaturligt. Till slut går det helt överstyr och dödsfall börjar dyka upp. Vad som ligger bakom allt tänker jag inte berätta, det får du se själv med egna ögon.
Det här är en bra rysare som är ganska långsam men ändå tillfredsställande. Slutet kan diskuteras om det är helt lyckat, det känns lite abrupt. Sammanfattningsvis: en solid skräckfilm med en hel del inslag av drama.
Betyg: 4 av 5

Body of water (Syvälle salattu)

Oj! Det är inte varje dag man ser en rysare från Finland, och en bra sådan dessutom. Filmen är från 2011. Tänk dig en blandning av "Dark Water" och "Dolt under ytan" (What lies beneath) och krydda med lite folksägner så har du ungefär förstått känslan i den här filmen.
Det handlar om Julia som återvänder till sin barndoms hemtrakter i ett jobbärende. Hon vill skydda traktens stora sjö från att hamna i klorna på en industri så hon samlar därför in namnunderskrifter. Hon har också med sin sin lille son som inte gillar att mamma ägnar all tid åt sitt jobb.
Det råder en märklig stämning i det lilla samhället och ingen verkar vilja ha henne där, allra minst hennes pappa. Hon hör dessutom ett rykte om en gammal legend, legenden om en kvinna i sjön som kräver människooffer - den förstfödde sonen. Men det måste väl ändå bara vara struntprat och gammalt skock, eller?
Det är en mörk och dyster stämning som ligger som en dimma över filmen, dom har verkligen lyckats få till atmosfären.
När det gäller slutet så vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. På ett sätt var det bra, på ett annat sätt var det ologiskt. Strunt samma, jag ska inte analysera sönder en bra film. Se den om du gillar lite långsamma, psykologisk rysare.
Betyg: 4 av 5