Dags för lite sci-fi/skräck. Är vi ensamma i universum? Den eviga frågan. "Dark skies" handlar om en vanlig familj som börjar råka ut för mystiska saker. Gatlampor slocknar. Fåglar kraschar in i deras hus och dör. Larmet går igång på nätterna. Ett av barnen har konstiga märken på kroppen. Snart börjar familjen förstå att dom är bevakade av något från en annan värld. Dom bli nu tvungna att ta till alla medel för att försöka skydda sin familj mot detta utomjordiska hot.
I huvudrollen ser vi bland annat skådespelerskan Keri Russell ( från tv-serien "Felicity")
"Dark skies" påminner om filmen "Signs" på många sätt. Det långsamma tempot. Fokuset på familjen.
Filmen är ganska bra, men inte särskilt skrämmande. Jag gillade den långsamma upptrappningen av märkliga saker som började hända. Men när historien sedan borde accelerera i både tempo och läskighet så gjorde den tyvärr inte det. Filmen höll ungefär samma långsamma lunk hela vägen in i mål.
Förvänta dig inga stora specialeffekter, det här är en "liten" film om en familjs kamp att försöka överleva i sitt hus. Om du gillar "Signs" mer än "Independence Day" så är nog detta en film för dig.
Betyg: 3½ av 5
Filmrecensioner av skräck, thrillers och andra spännande filmer.
lördag 27 april 2013
söndag 14 april 2013
Fin
"Fin" är en spansk thriller. Den handlar om ett gäng vänner som återförenas någonstans ute på landet efter många år. Snart hörs en brutal knall och ett starkt vitt sken lyser upp himlen. Var det åska? Eller en terrorattack? Eller aliens? Eller kanske tredje världskriget? Vännerna söker hjälp i ett närbeläget hus, men det är tomt. Fast maten står på bordet verkar alla människor vara puts väck. Snart börjar även vännerna försvinna spårlöst, en efter en.
Jag var fascinerad av den här filmen. Den radade upp mysterier och jag var som fastnaglad i soffan för att få reda vad som hänt.
Det finns en del originella scener med djur i den här filmen. T.ex. så är det en jakt där våra vänner cyklar och jagas av ett gäng schäferhundar som vill åt deras mat. Det har jag aldrig sett förut. I en annan scen råkar dom ut för en panikslagen hjord getter på en smal stig längs ett stup. Har jag heller aldrig sett tidigare.
En film står och faller med sitt slut. Det har aldrig varit tydligare än i den här filmen. "Fin" är bra i 70 min sen kommer slutet och allt faller pladask. Wtf? Slutet är bara poetiskt, utan vare sig vett, sans eller logik. Ungefär som i tv-serien "Lost" så radas det upp mysterier som aldrig får något svar. Just det. Jag upprepar: man får inga svar överhuvudtaget. Jag vet att vissa filmmakare föredrar att lämna slutet lite "öppet" för tolkningar, och det köper jag fullständigt. Men inga svar ALLS - kom igen!
Sällan har jag blivit så besviken på en films slut och det drar ner betyget rejält. Det är synd med tanke på att "Fin" var bra ända fram tills dess.
Betyg: 2½ av 5
Jag var fascinerad av den här filmen. Den radade upp mysterier och jag var som fastnaglad i soffan för att få reda vad som hänt.
Det finns en del originella scener med djur i den här filmen. T.ex. så är det en jakt där våra vänner cyklar och jagas av ett gäng schäferhundar som vill åt deras mat. Det har jag aldrig sett förut. I en annan scen råkar dom ut för en panikslagen hjord getter på en smal stig längs ett stup. Har jag heller aldrig sett tidigare.
En film står och faller med sitt slut. Det har aldrig varit tydligare än i den här filmen. "Fin" är bra i 70 min sen kommer slutet och allt faller pladask. Wtf? Slutet är bara poetiskt, utan vare sig vett, sans eller logik. Ungefär som i tv-serien "Lost" så radas det upp mysterier som aldrig får något svar. Just det. Jag upprepar: man får inga svar överhuvudtaget. Jag vet att vissa filmmakare föredrar att lämna slutet lite "öppet" för tolkningar, och det köper jag fullständigt. Men inga svar ALLS - kom igen!
Sällan har jag blivit så besviken på en films slut och det drar ner betyget rejält. Det är synd med tanke på att "Fin" var bra ända fram tills dess.
Betyg: 2½ av 5
söndag 7 april 2013
The Haunting in Connecticut 2 - Ghosts of Georgia
Den första "The Haunting in Connecticut" tycker jag var ett exempel på en lyckad skräckfilm. Hur är då tvåan? Nja. Den har ingeting att göra med ettan överhuvudtaget. Den utspelar sig inte ens i Connecticut (märkligt nog..)
Vi får följa en familj som flyttar in i ett hus i amerikanska södern. Mannen i familjen spelas av skådisen Chad Michael Murray (som vi känner igen från tv-serien "One tree hill" där han spelade Lucas) I början är allt frid och fröjd, men när familjens lilla flicka får syn på ett spöke så börjar gamla synder komma upp till ytan. Det visar sig att huset ligger nära en gammal knutpunkt som hjälpte slavar att fly förr i tiden. En plats där fasansfulla saker hänt.
Som vanligt (höll jag på att säga) så baseras filmen på en sann histora, vilket man nog (som vanligt) bör ta med en nypa salt. Men när filmen är slut får man iallafall se ansiktena på dom riktiga personer som filmen handlade om.
Ett stort problem med filmen är att alla skrämseleffekter är så repetativa. Ett spöke skymtas. Sen repeteras det femtielva gånger. Till slut är det inte läskigt längre. Det är först på slutet som filmen tar sig och lägger in en högre växel.
Den här tvåan är tyvärr inte lika bra som ettan. Den känns lite oinspirerad. Tolka mig rätt nu, den är inte dålig, men inte heller särskilt bra. Medelbra var ordet. Betyg: 3 av 5
Vi får följa en familj som flyttar in i ett hus i amerikanska södern. Mannen i familjen spelas av skådisen Chad Michael Murray (som vi känner igen från tv-serien "One tree hill" där han spelade Lucas) I början är allt frid och fröjd, men när familjens lilla flicka får syn på ett spöke så börjar gamla synder komma upp till ytan. Det visar sig att huset ligger nära en gammal knutpunkt som hjälpte slavar att fly förr i tiden. En plats där fasansfulla saker hänt.
Som vanligt (höll jag på att säga) så baseras filmen på en sann histora, vilket man nog (som vanligt) bör ta med en nypa salt. Men när filmen är slut får man iallafall se ansiktena på dom riktiga personer som filmen handlade om.
Ett stort problem med filmen är att alla skrämseleffekter är så repetativa. Ett spöke skymtas. Sen repeteras det femtielva gånger. Till slut är det inte läskigt längre. Det är först på slutet som filmen tar sig och lägger in en högre växel.
Den här tvåan är tyvärr inte lika bra som ettan. Den känns lite oinspirerad. Tolka mig rätt nu, den är inte dålig, men inte heller särskilt bra. Medelbra var ordet. Betyg: 3 av 5
söndag 17 mars 2013
A Resurrection
Tanken att man kan väcka döda till liv har ju fascinerat människor i alla tider. "Pet Sematary", "Dead & Buried" och "Night of the living dead" är bara några exempel på lyckade historier med detta tema.
Men den här skräckfilmen "A Resurrection" är tyvärr ganska långt från briljant. Vi ser Mischa Barton (som vi känner igen från tv-serien "O.C.") som spelar en psykolog som tar sig an en introvert ung grabb. Hans storebror har blivit dödad, ihjälkörd, av skolans tuffa killar.
Grabben påstår att en zigenarkvinna har utövat lite hokus pokus och ska väcka hans döda bror till liv igen. Psykologen tror naturligtvis att allt bara är fantasier och önsketänkanden i hans huvud. Men när storebrorsans grav hittas uppgrävd börjar vår kära psykolog undra om det ligger nåt i grabbens uttalanden iallafall.
Snart börjar folk dö, och det verkar som någon är ute efter det tuffa gänget som var ansvariga för storebrorsans död.
Tyvärr blir det aldrig riktigt spännande. Okej, några små korta stunder var jag fängslad, men för det mesta var filmen ganska intetsägande. Slutet är schysst, men överlag var detta en ganska lam skräckis.
Betyg: 2½ av 5
Men den här skräckfilmen "A Resurrection" är tyvärr ganska långt från briljant. Vi ser Mischa Barton (som vi känner igen från tv-serien "O.C.") som spelar en psykolog som tar sig an en introvert ung grabb. Hans storebror har blivit dödad, ihjälkörd, av skolans tuffa killar.
Grabben påstår att en zigenarkvinna har utövat lite hokus pokus och ska väcka hans döda bror till liv igen. Psykologen tror naturligtvis att allt bara är fantasier och önsketänkanden i hans huvud. Men när storebrorsans grav hittas uppgrävd börjar vår kära psykolog undra om det ligger nåt i grabbens uttalanden iallafall.
Snart börjar folk dö, och det verkar som någon är ute efter det tuffa gänget som var ansvariga för storebrorsans död.
Tyvärr blir det aldrig riktigt spännande. Okej, några små korta stunder var jag fängslad, men för det mesta var filmen ganska intetsägande. Slutet är schysst, men överlag var detta en ganska lam skräckis.
Betyg: 2½ av 5
lördag 2 mars 2013
Mama
Dags för lite spök-skräck producerat av Guillermo del Toro (som t.ex. gett oss "Pans Labyrint" och "Hellboy")
I "Mama" hittas två smutsiga, förvildade barn i en stuga i skogen. De verkar ha levt helt ensamma och beter sig nästan som djur.
Vår hjälte Lucas och hans flickvän ställer upp som fosterföräldrar till barnen för att försöka återanpassa dem till ett normalt liv. Snart börjar barnen viska "Mama" som om de pratade med någon osynlig. Och vår hjälte förstår att barnen kanske hade något som vakade över dem i skogen iallafall, något spökligt som har följt efter dem.
Filmens upplägg känns hyfsat originellt och skådespelarinsatserna är bra. Filmens svaghet är CGI (datorgrafik) som (som vanligt) gör att det ser overkligt ut.
Producenten Guillermo del Toro har sagt att det enda som är datoranimerat på spöket är håret, men det köper jag inte, det är BETYDLIGT mer än så som är datoranimerat.
Slutet var speciellt. Det var sorgset, men sensmoralen förstod jag inte alls (jag kan inte utveckla det utan att avslöja för mycket)
"Mama" är en solid skräckfilm som kanske inte skräms så där jättemycket men är bra ändå.
Betyg: 4 av 5
I "Mama" hittas två smutsiga, förvildade barn i en stuga i skogen. De verkar ha levt helt ensamma och beter sig nästan som djur.
Vår hjälte Lucas och hans flickvän ställer upp som fosterföräldrar till barnen för att försöka återanpassa dem till ett normalt liv. Snart börjar barnen viska "Mama" som om de pratade med någon osynlig. Och vår hjälte förstår att barnen kanske hade något som vakade över dem i skogen iallafall, något spökligt som har följt efter dem.
Filmens upplägg känns hyfsat originellt och skådespelarinsatserna är bra. Filmens svaghet är CGI (datorgrafik) som (som vanligt) gör att det ser overkligt ut.
Producenten Guillermo del Toro har sagt att det enda som är datoranimerat på spöket är håret, men det köper jag inte, det är BETYDLIGT mer än så som är datoranimerat.
Slutet var speciellt. Det var sorgset, men sensmoralen förstod jag inte alls (jag kan inte utveckla det utan att avslöja för mycket)
"Mama" är en solid skräckfilm som kanske inte skräms så där jättemycket men är bra ändå.
Betyg: 4 av 5
söndag 17 februari 2013
Wrong Turn 5: Bloodlines
Så har det dykt upp ännu en del i "Wrong Turn"-serien. Våra kära blodtörstiga inavlade bonnläppar är tillbaka. Men först en liten snabbrecension av de tidigare delarna. Del 1: Bra. Del 2: Hyfsad. Del 3 och 4: Usla. Och så har vi då denna 5:e del. Ja, vad ska man säga. Den är i alla fall snäppet bättre än del 3 och 4.
"Wrong Turn"-serien är ju lantis-slashers i stil med "The hills have eyes." Denna gång är det ett gäng ungdomar i en bil som är på väg till en festival när helt plötsligt en inavlad bonnlurk står mitt på landsvägen. Bilen måste väja och kraschar. Snart måste ungdomarna fly för livet för att försöka överleva dessa missbildade och galna bonnläppar som härjar här ute.
Skådisinsatserna är svajiga på sina håll, men filmen är ändå lite underhållande och inte helt kass ändå. Scenen när filmens titel presenteras är cool; det står WRONG TURN, och sen ligger en avhuggen hand under med fem spretande fingrar, som symboliserar att det är del 5.
Det mest positiva jag kan säga om "Wrong Turn 5" är att den innehåller kreativa dödsscener. Det är ju egentligen märkligt med tanke på att bonnläpparna är dumma som spån, men komma på kreativa sätt att döda folk det kan dom.
Betyg: 2½ av 5
"Wrong Turn"-serien är ju lantis-slashers i stil med "The hills have eyes." Denna gång är det ett gäng ungdomar i en bil som är på väg till en festival när helt plötsligt en inavlad bonnlurk står mitt på landsvägen. Bilen måste väja och kraschar. Snart måste ungdomarna fly för livet för att försöka överleva dessa missbildade och galna bonnläppar som härjar här ute.
Skådisinsatserna är svajiga på sina håll, men filmen är ändå lite underhållande och inte helt kass ändå. Scenen när filmens titel presenteras är cool; det står WRONG TURN, och sen ligger en avhuggen hand under med fem spretande fingrar, som symboliserar att det är del 5.
Det mest positiva jag kan säga om "Wrong Turn 5" är att den innehåller kreativa dödsscener. Det är ju egentligen märkligt med tanke på att bonnläpparna är dumma som spån, men komma på kreativa sätt att döda folk det kan dom.
Betyg: 2½ av 5
lördag 2 februari 2013
Hollow
90 minuter är en låååååång tid när det inte finns någon story. "Hollow" är en Brittisk indie skräckfilm i "found footage"-genren (typ "Blair Witch Project")
Det är ju ett billigt sätt att göra film på. Man behöver inte bry sig om bra ljussättning. Man behöver inte bry sig om snygga kameravinklar eller ens bra ljud. Men en sak måste man ha; en bra story. Tyvärr finns det knappt någon story alls här.
Men själva legenden som filmen handlar om är faktiskt ganska kuslig. Ett gammalt knotigt träd ute på engelska landsbygden sägs vara ondskefullt. Genom årens lopp så har många begått självmord genom att hänga sig i trädet.
Nu åker fyra ungdomar dit och filmar allt med en videokamera. De första 20 minuterna var hyfsade. Den engelska landsbygden var öde och atmosfärisk, perfekt för en kuslig historia. Till och med trädet såg skräckinjagande ut. Ett sådant där träd man har mardrömmar om på nätterna som barn.
Men sedan gick det snabbt utför. Man måste genomlida låååånga meningslösa dialogscener mellan ungdomarna som inte tillför någonting, utan mer känns som utfyllnad. (90 minuter är mycket tid att fylla ut)
Och sedan mitt absoluta hatobjekt: skakig kamera. Filmen ger oss ungdomar som springer runt trädet mitt i natten. Kameran skakar så man inte ser ett jota. Ungdomarna springer sedan runt i en gammal ruin mitt i natten. Kameran skakar så man inte ser ett jota. Sen sitter ungdomarna i en bil mitt i natten. Kameran skakar så man inte ser ett jota.
Om du älskade "Blair Witch Project" så kanske du kan få en rysning eller två av "Hollow." Jag fick det inte.
Betyg: 1½ av 5
Det är ju ett billigt sätt att göra film på. Man behöver inte bry sig om bra ljussättning. Man behöver inte bry sig om snygga kameravinklar eller ens bra ljud. Men en sak måste man ha; en bra story. Tyvärr finns det knappt någon story alls här.
Men själva legenden som filmen handlar om är faktiskt ganska kuslig. Ett gammalt knotigt träd ute på engelska landsbygden sägs vara ondskefullt. Genom årens lopp så har många begått självmord genom att hänga sig i trädet.
Nu åker fyra ungdomar dit och filmar allt med en videokamera. De första 20 minuterna var hyfsade. Den engelska landsbygden var öde och atmosfärisk, perfekt för en kuslig historia. Till och med trädet såg skräckinjagande ut. Ett sådant där träd man har mardrömmar om på nätterna som barn.
Men sedan gick det snabbt utför. Man måste genomlida låååånga meningslösa dialogscener mellan ungdomarna som inte tillför någonting, utan mer känns som utfyllnad. (90 minuter är mycket tid att fylla ut)
Och sedan mitt absoluta hatobjekt: skakig kamera. Filmen ger oss ungdomar som springer runt trädet mitt i natten. Kameran skakar så man inte ser ett jota. Ungdomarna springer sedan runt i en gammal ruin mitt i natten. Kameran skakar så man inte ser ett jota. Sen sitter ungdomarna i en bil mitt i natten. Kameran skakar så man inte ser ett jota.
Om du älskade "Blair Witch Project" så kanske du kan få en rysning eller två av "Hollow." Jag fick det inte.
Betyg: 1½ av 5
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)